Houman Sebghati - Flykten

Begreppet strukturell rasism finns sedan två år tillbaka med i Regeringens nationella plan mot rasism. Det pågår i samhället varje dag, på olika nivåer. Det menar musikartisten Houman Sebghati, som i höst drar ut på en riksomfattande turné för att uppträda och föreläsa för elever, lärare och skolledare. Målet är att upplysa och utbilda så vi tillsammans kan jobba för en mer likvärdig skola. I kulisserna finns Clockwork Skolbemanning & Rekrytering med som partner.

Med en bakgrund som musikartist, med flera skivsläpp och samarbeten med landets ledande musiker, har Houman Sebghati även arbetat med kultur i hela sitt liv. Förutom att han är en meriterad musiker har Houman också jobbat som kulturentreprenör, föreläsare och radiopratare. Parallellt började han studera till historielärare och tog examen för fem år sedan.

Uppväxten i Stockholmsförorten Hässelby Gård har präglat honom starkt. Houmans mamma sa alltid att han inte skulle låta någon tro att han inte är svensk, ändå finns det så många exempel på att samhället tyckte något annat.
– Redan i skolan blev jag satt i en svenska-två-klass fast min svenska var fläckfri och bättre än de flesta andra barns, berättar Houman. Han fortsätter:
– Under alla år har människor med auktoritet ifrågasatt mig på flygplatser, arbetsplatser, i bostadsansökningsprocesser och på gator och torg. Det är det som kallas strukturell rasism och den är otroligt svår att komma åt.

Foto: Kristoffer Rozental

Mötet med Clockwork

Houmans senaste jobb som historielärare på en gymnasieskola i Stockholm höll på att knäcka honom totalt. Arbetsmiljön, särskilt den psykosociala, var bristfällig men ingen gjorde eller sa något för att motverka det destruktiva klimatet.
– Det gick så långt att jag valde att sluta på den skolan för jag mådde så dåligt av att möta detta varje dag, berättar Houman.

Efter att Houman sagt upp sig på skolan kom han i kontakt med Clockwork Skolbemanning och Rekrytering. Han träffade konsultchefen Rasmus Larsson som blev nyfiken på Houmans bakgrund och erfarenheter.
– Rasmus frågade om jag ville jobba för Clockwork men jag förklarade med glimten i ögat att jag inte jobbar för folk, jag jobbar med folk. Istället för att rygga tillbaka på grund av min inställning blev han nyfiken och ville att jag skulle berätta mer.

Både som elev och som lärare har Houman stött på den strukturella rasismen på olika nivåer. Hans samlade erfarenheter har länge fått honom att fundera på hur han med sin bakgrund kan bidra till att förändra i rätt riktning. Efter mötet med Rasmus och Clockwork föddes idén om att starta ett utbildningsprojekt där han genom musik och föreläsning utbildar såväl elever som lärare i utanförskap och samhällsstrukturer.

Rasmus Larsson, Konsultchef Clockwork Skolbemanning och Rekrytering

Flykten

Resultatet blev Flykten – en föreläsningsturné där Houman åker runt och föreläser och uppträder en hel dag på 15 orter runt om i landet.
– Förmiddagen består av musik och en monolog som riktar sig mot både elever och lärare. På eftermiddagen fortsätter dagen bara för lärarna där vi i ett seminarium pratar om utanförskap, rasism och strukturer. Innehållet är faktabaserat och är till för att upplysa, inte peka finger. För att samla material har jag pratat med några av Sveriges mest framstående forskare i ämnet, säger Houman.

”Det kan gynna hela det svenska skolsystemet”

Idén om föreläsningsturnén riktad mot elever och lärare fångade snabbt Clockworks intresse. Nu har Clockwork gått in som partner till projektet, som drar igång redan nu.

– Kan vi göra skillnad och få lärare och elever att tänka ett varv extra tack vare Houman så är det ett stort lyft för hela svenska skolan. Vi vill bidra till att skapa en likvärdig skola oavsett stadsdel, därför går Houmans föreläsningsturné går hand i hand med våra värderingar, säger Fred Hussein, Affärsområdeschef för Clockwork Skolbemanning & Rekrytering.

I boken Att motverkas rasism i förskolan och skolan (2017, Natur & kultur), skriver Emma Arneback & Jan Jämte att rasism inte alltid är en medveten handling, utan kan också grundas på omedvetenhet, etablerade vanor, rutiner och okunskap. De rasistiska strukturerna är djupt rotade i samhället och kommer inte att förändras över en natt. Däremot kan föreläsningsturnén vara ett steg på vägen, menar Houman.
– Vi kommer behöva jobba länge med de här frågorna. Men vi börjar med en årskull i taget,
och upplyser samtidigt ledarna om att strukturerna finns. Som Jan och Emma skriver så behöver strukturerna synliggöras för att vi ska kunna bryta dem, säger Houman.

Mer läsning:

”Ett viktigt perspektiv är att det finns strukturell rasism.” https://www.regeringen.se/4aee39/contentassets/0be1b45cd781476494e91d92824deb4d/nationell-plan-mot-rasism-liknande-former-av-fientlighet-och-hatbrott

”Normkritisk pedagogik kan ge skolpersonal konkreta verktyg i arbetet med att skapa den medvetenhet som hjälper oss att motverka diskriminering och kränkande behandling i skolan” Länk: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-framlingsfientlighet-och-intolerans/i-undervisningen

”Barn till inrikes födda som är uppvuxna i ett område med hög andel utrikes födda tenderar att klara sig sämre på arbetsmarknaden och är mindre benägna att utbilda sig efter gymnasiet” – Arash Mokhtari (Svenskfödda flyttar ut när utomeuropéer flyttar in, SVT Nyheter, 19 juni 2015). – https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskfodda-flyttar-ut-nar-utomeuropeer-flyttar-in